ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
                     H I P P I E S                                            ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
Inledning                                                                     ˇ
                                                                              ˇ
Jag har valt att skriva om hippies fîr att det Ñr nÜgot som                   ˇ
tidigare varit ganska okÑnt fîr mig, men som kÑnns spÑnnande                  ˇ
att ta reda pÜ lite mer om. Okej att man hîrt uttrycket hippies               ˇ
dÜ det oftast handlat om nÜgon lÜnghÜrig eller om knark, men                  ˇ
ÑndÜ inte fîrstÜtt vad det var.                                               ˇ
                                                                              ˇ
Vad jag nu ska berÑtta om Ñr varfîr hippiesar blev hippiesar                  ˇ
och vilken filosofi som de anvÑnde. Fast det inte fanns sÜ                    ˇ
mycket just om hippiesar att lÑsa frÜn biblioteket sÜ var det                 ˇ
mycket intressant att studera det lilla som fanns, och jag                    ˇ
hoppas det blir minst lika roligt fîr Dig!                                    ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
Fîrdjupning                                                                   ˇˇ
                                                                              ˇ
En sorts jazzstil "cool jazz" var ett uttryck fîr livsinstÑll-                ˇ
ningen som Beatnikkulturen kallade "cool". Beatnikkulturen var                ˇ
en generation som efter andra vÑrldskriget sîkte efter att                    ˇ
finna inriktningen pÜ den enskilda mÑnniskan, med till exempel                ˇ
hjÑlp av experiment med droger. En motsvarighet till detta var                ˇ
hippierîrelsen, men som var mer politiskt inriktad.                           ˇ
                                                                              ˇ
Hippierîrelsen vÑxte fram i Haight-Aschbury-distriktet i San                  ˇ
Francisco. Denna plats var i bîrjan av 1960-talet ett "ungdoms-               ˇ
distrikt" dÑr unga konstnÑrer och musiker hittade billiga                     ˇ
bostÑder, Ñven Beatnikkommuner fanns i San Francisco.                         ˇ
                                                                              ˇ
I nÑrheten av Haight-Aschbury fanns det flera musik- och                      ˇ
teaterklubbar, till exempel San Francisco Tape Music Center och               ˇ
Magic Theater for Madmen Only, dÑr musiker och skÜdespelare                   ˇ
upptrÑdde. En bit utanfîr staden fanns ett stÑlle som kallades                ˇ
"Red Dog Saloon", dÑr olika rockgrupper bîrjade experimentera                 ˇ
med ljusshower och de kom fram till nÜgot som senare skulle                   ˇ
kallas fîr "psykedelisk rock".                                                ˇ
                                                                              ˇˇ
Red Dog var ett tillhÜll fîr "Hell Angels" och studenter, men                 ˇ
musiken flyttade senare Ñven îver till Haight-Aschbury dÑr                    ˇ
stora konserter hîlls. NÜgra riktigt kÑnda grupper som spelade                ˇ
pÜ den tiden var Jeffersons Airplane och Grateful Dead som                    ˇ
spelade en sorts acidinspirerad musik som passade bra att dansa               ˇ
till nÑr man tagit LSD. éven marijuana anvÑndes av hippiesar.                 ˇ
                                                                              ˇ
LSD hade funnits i San Francisco sedan 1964 men totalfîrbjîds                 ˇ
inte fîrrÑn 6 oktober 1966. Drogen hade frÑmst fîrekommit hos                 ˇ
Hell Angels och i hippiesarnas kretsar. NÑr den blev illegal                  ˇ
gjorde man en speciell protestkonsert (The Lunatic Protest                    ˇ
Demonstration) dÑr kÑnda musiker tillsammans med hippies                      ˇ
protesterade mot att LSD hade blivit illegaliserad. Den hÑr                   ˇ
typen av "fria" konserter symboliserade Ñven hippie-rîrelsens                 ˇ
penningfîrakt. Dessa fria konserter ledde till den omtalade                   ˇ
Woodstock-festivalen.                                                         ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
èr 1966 var det en stor musikfestival i Woodstock, dÑr îver                   ˇ
300 000 mÑnniskor frÜn hela vÑrlden hade samlats fîr att under                ˇˇ
nÜgra dagar sova, festa och lyssna till USA:s frÑmsta musik-                  ˇ
grupper.                                                                      ˇ
                                                                              ˇ
Nu nÑr det "psykedeliska" blev mer vanligt, îppnades 1966 i                   ˇ
Haight-Aschbury-distriktet en "psykedelisk" affÑr dÑr man kunde               ˇ
handla "psykedeliskt", och den fîljdes av restauranger, fler                  ˇ
affÑrer och klubbar som sÜlde "psykedelisk" mat och varor.                    ˇ
Tillsammans bildade alla affÑrsinnehavare en egen fîrening, HIP               ˇ
(The Haight Independent Proprietors) fîr att skydda sig mot                   ˇ
Kîpmannafîreningen i Haight-Aschbury, som fîrsîkte stoppa det                 ˇ
hela.                                                                         ˇ
                                                                              ˇ
En flora av undergroundtidningar trycktes i San Francisco. En                 ˇ
av de fîrsta, The City of San Francisco Oracle, totalfîrbjîds                 ˇ
samtidigt som det blev illegalt med LSD. Men den utvigdade sig                ˇ
fort och 1968 fanns det omkring 150 olika undergroundtidningar                ˇ
runt om i landet.                                                             ˇ
                                                                              ˇ
I slutet av 1966 bîrjade San Franciscos hippierîrelse bli                     ˇ
internationellt uppmÑrksammad. I Haight-Aschbury hade ett                     ˇ
kollektivt samhÑlle, "det alternativa samhÑllet", bîrjat                      ˇˇ
blomstra. Hos kollektivet The Diggers bîrjade man anordna "fria               ˇ
mÜltider" och i de "psykedeliska" affÑrerna delade man ut                     ˇ
gratis klÑder.                                                                ˇ
                                                                              ˇ
Hippierîrelsen hade en sÑrskild klÑdstil, t ex utsvÑngda byxor                ˇ
och handmÜlade trîjor med underliga motiv, gÑrna en blomma.                   ˇ
Hippiesar hade oftast Ñven lÜngt stripigt hÜr som hÑngde rakt                 ˇ
ner framfîr îgonen, men uppsatt med ett hÜrband. éven detta                   ˇ
bidrog till att kînsattributen delvis suddades ut. Detta mode                 ˇ
skulle sprida sig runt hela vÑrlden, Ñven till Sverige.                       ˇ
                                                                              ˇ
Den 17 december anordnade The Diggers en stor parad som gick                  ˇ
igenom Haight-AschburyomrÜdet, den blev kallad "Death and                     ˇ
Rebirth of the Haight-Aschbury and Death of Money Parade".                    ˇ
Efter detta samlades alla Haight-Aschburys hippieinvÜnare till                ˇ
"A Gathering of The Tribes", som betyder ungefÑr; Stammarnas                  ˇ
sammankomst. Allt detta innebar en vÑndpunkt fîr Hippierîrel-                 ˇ
sens utveckling.                                                              ˇ
                                                                              ˇ
The Communication Company (kommunikationbolaget), hippie-                     ˇ
rîrelsens eget mediabolag, bildades efter det att massmedia                   ˇˇ
fick upp îgonen fîr "A Gathering of The Tribes" och bidrog till               ˇ
helt nya grupper som flyttade in i det alternativa samhÑllet.                 ˇ
                                                                              ˇ
Lou Gottlieb var en man som lade ner stora summor av de pengar                ˇ
han tjÑnat som sÜngare i bandet The Limelighters pÜ att îppna                 ˇ
en egen hippiekommun. Myndigheterna gillade det inte, och medan               ˇ
Gottlieb stred mot dem blev hans ranch, som hade fîrvandlats                  ˇ
till ett hippikollektiv, Ñnnu populÑrare och blev ett stort                   ˇ
turistmÜl.                                                                    ˇ
                                                                              ˇ
MÜlsÑttningen med kommunen var att kunna bli fri frÜn det                     ˇ
"teknologiska" samhÑllet. Lou Gottlieb ville att man skulle                   ˇ
"frigîra sig frÜn teve, radio, tidningar och alla andra media"                ˇ
fîr att till slut hitta fram till sitt "egna jag".                            ˇ
                                                                              ˇ
Blomman var hippiekulturens sinnesbild dÑrfîr "den bara Ñr och                ˇ
inget înskar". Flower-power-vÜgen utgjordes av en "kÑrleks-                   ˇ
generation" och hippies bîrjade kalla sig sjÑlva fîr blomster-                ˇ
barn bara fîr att skilja sig frÜn "plastmÑnniskorna". Efter att               ˇ
fler och fler "plastmÑnniskor" i ett kort liv levde i det                     ˇ
alternativa hippiesamhÑllet gick det inte att skilja dem frÜn                 ˇˇ
varandra i den unga generationen. Men de ÜtervÑnde senare                     ˇ
tillbaka till sitt "plastsamhÑlle". Hippielivet var en exotisk                ˇ
utflykt frÜn vardagstillvaron.                                                ˇ
                                                                              ˇ
Under den blomstrande hippieperioden fanns det mÜnga begÜvade                 ˇ
diktare som tog "det fria livet" som Ñmne. En kÑnd diktare var                ˇ
Allen Ginsberg som skrev de mest "sjuka" dikter man kunde                     ˇ
skriva:                                                                       ˇ
                                                                              ˇ
"I have the secret, I carry                                                   ˇ
Subversive salami in                                                          ˇ
my ragged briefcase                                                           ˇ
Garlic, Poverty, a will to Heaven                                             ˇ
a strange dream in my meat"                                                   ˇ
                                                                              ˇ
"The summer of love" 1967 utgjorde vÑndpunkten fîr hippierîrel-               ˇ
sens korta historia. Trots att fler mÑnniskor dog pÜ grund av                 ˇ
sina drogproblem, kÑmpade The Diggers in i det sista fîr att fÜ               ˇ
fram den kommersiella bilden av hippiekulturen. Men till slut                 ˇ
jagades de bort av tuffare element och turister och flyttade                  ˇ
sina kommuner ut pÜ landsbygden, ofta under starkt motstÜnd                   ˇˇ
frÜn ortsbefolkningen. Fîr att citera en tidning i Cleveland;                 ˇ
"Culture pigs plan to rip off Chicago and Indian land", allt                  ˇ
detta efter att narkotikaavslîjanden och studentrevolter har                  ˇ
bidragit till avstÜndstagandet.                                               ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
Analys - Diskussion                                                           ˇ
                                                                              ˇ
Varfîr blev egentligen dessa ungdomar hippies? Ja, den frÜgan                 ˇ
kan man stÑlla sig, och jag kan nog komma med ett bra svar pÜ                 ˇ
den frÜgan! Ungdomar hade i mitten pÜ 60-talet bîrjat fîrsîka                 ˇ
fÜ fram livets mening. Man fîrstod att krig var nÜgot helt fel                ˇ
och att det var emot livets lagar, dÑrfîr bîrjade man protes-                 ˇ
tera mot USA:s agerande, frÑmst i Vietnam dÑr det pÜgick ett                  ˇ
krig. Blomman, som var symbolen fîr hippierîrelsen, skapades                  ˇ
1965 av den tidigare nÑmnda Allen Ginsberg pÜ Berkeley                        ˇ
universitets campus och stod fîr fred och vÑnskap. Hippie-                    ˇ
rîrelsen var emot det ekonomiska pengasystemet, religion och                  ˇ
lÑran om det moderna samhÑllet.                                               ˇ
                                                                              ˇ
Det Ñr just under sextiotalets andra hÑlft som ungdomskulturen                ˇˇ
blomstrar i VÑsteuropa och USA. Ungdomarna kritiserar frÑmst                  ˇ
den Ñldre generationen och dess kultur. Sextiotalets bohemiska                ˇ
ungdomsrevolt pÜminner starkt om andra ungdomsrîrelser som                    ˇ
agerat.                                                                       ˇ
                                                                              ˇ
I de privilegierade klasserna i Ryssland pÜ 1800-talet och i                  ˇ
Tyskland, dÑr ungdomrîrelserna resulterade i fenomenet                        ˇ
Wandervogel (ungefÑr: strîvande ungdom). DÑr fîrsîkte man, i                  ˇ
likhet med sextiotalets bohemiska ungdomsrîrelser, bygga upp                  ˇ
smÜ ungdomskommuner och markera sitt avstÜnd mot livet i                      ˇ
industristÑderna.                                                             ˇ
                                                                              ˇ
Det Ñr fîr îvrigt i anslutning till den tyska ungdomskulturen                 ˇ
som begreppet "ungdomskultur" fîr fîrsta gÜngen dyker upp.                    ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
Slutsats                                                                      ˇ
                                                                              ˇ
Eftersom jag valt Ñmnet subkultur sÜ kan man frÜga sig, vad Ñr                ˇ
egentligen subkultur? Det finns olika fîrklaringar till vad det               ˇ
innebÑr, men ett exempel som jag tycker stÑmmer Ñr Jan A                      ˇˇ
Nordlanders formulering i tidskriften UngdomsÜret '71;                        ˇ
                                                                              ˇ
"Kulturart som omfattas av en minoritet (ev stor sÜdan) och                   ˇ
inte Ñr allmÑnt accepterad som kultur i tradionell mening"                    ˇ
                                                                              ˇ
Allt detta som hÑnde under den hÑr tiden var nog, tror jag, en                ˇ
ideologi och ett mode som mÜnga bara skulle fîlja, fast de                    ˇ
kanske inte visste vad det stod fîr. Som i alla tider har moden               ˇ
Ñndrats frÜn Ür till Ür, och detta hippiemode hîll bara i ett                 ˇ
par Ür.                                                                       ˇ
                                                                              ˇ
Nu fîr tiden bîrjar den, vad jag tycker, fula och konstiga                    ˇ
klÑdstilen komma tillbaka och den har blivit mer och mer                      ˇ
populÑr.                                                                      ˇ
                                                                              ˇ
Narkotikan spelade en stor roll i den hÑr er och till slut                    ˇ
bîrjade man fîrstÜ att det var farligt eftersom mÜnga av ens                  ˇ
vÑnner avled av sitt missbruk. Hippierîrelsens tid var îver.                  ˇ
                                                                              ˇ
Under mitt studerande fick jag veta att det finns en film som                 ˇ
fîrknippade just det hÑr om hippiekulturen, och jag gick och                  ˇˇ
hyrde den. Easy Rider, som den heter, handlar om tvÜ mÑns                     ˇ
sîkande igenom hela USA efter frihet. Jag tycker filmen var                   ˇ
konstig, men den har blivit kritikerrosad och Ñr antagligen en                ˇ
tidstypisk skildring av det splittrade USA under 60-talet.                    ˇ
                                                                              ˇ
Jag tycker att det har varit riktigt kul att slÜ upp och lÑsa                 ˇ
om hippierîrelsen och dess flummiga atityd. Man sÑtter sig                    ˇ
verkligen in i varfîr vissa ungdomar bîrjar att leva ett                      ˇ
annorlunda liv, tillsammans i ett kollektiv fîr att kritisera                 ˇ
den vuxna vÑrlden som hippiesarna blivit uppvÑxta till.                       ˇ
                                                                              ˇ
PrÑsten till det nyvigda hippieparet:                                         ˇ
- Vill nu en av er vara vÑnlig                                                ˇ
  och kyssa bruden!                                                           ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
                                                                              ˇ
KéLLFôRTECKNING                                                               ˇ
                                                                              ˇˇ
                                                                              ˇ
Bra Bîckers lexikon 1982, del 2, 8, 11, 25                                    ˇ
                                                                              ˇ
Generationsupproret - Bjurstrîm, Erling -                                     ˇ
Wahlstrîm & Widstrand 1980                                                    ˇ
                                                                              ˇ
Rockens Roll - Rander & Sandblad - Ordfront 1983                              ˇ
                                                                              ˇ
Stora Boken om Rock - Informationsfîrlaget - 1984                             ˇ
                                                                              ˇ
Tidskriften LyrikvÑnnen - 1 1970 - ÜrgÜng 17                                  ˇ
                                                                              ˇ
UngdomsÜret '71 - Hansas Ürsbok om ungdom                                     ˇ
                                                                              ˇ
Woodstock - The Oral History - Sidgwick & Jackson Limited 1989                ˇ
                                                                              ˇ
"Easy Rider" film 1968                                                        ˇ
                                                                              ˇ