ˇ ˇ ˇ H I P P I E S ˇ ˇ ˇ Inledning ˇ ˇ Jag har valt att skriva om hippies fîr att det Ñr nÜgot som ˇ tidigare varit ganska okÑnt fîr mig, men som kÑnns spÑnnande ˇ att ta reda pÜ lite mer om. Okej att man hîrt uttrycket hippies ˇ dÜ det oftast handlat om nÜgon lÜnghÜrig eller om knark, men ˇ ÑndÜ inte fîrstÜtt vad det var. ˇ ˇ Vad jag nu ska berÑtta om Ñr varfîr hippiesar blev hippiesar ˇ och vilken filosofi som de anvÑnde. Fast det inte fanns sÜ ˇ mycket just om hippiesar att lÑsa frÜn biblioteket sÜ var det ˇ mycket intressant att studera det lilla som fanns, och jag ˇ hoppas det blir minst lika roligt fîr Dig! ˇ ˇ ˇ Fîrdjupning ˇˇ ˇ En sorts jazzstil "cool jazz" var ett uttryck fîr livsinstÑll- ˇ ningen som Beatnikkulturen kallade "cool". Beatnikkulturen var ˇ en generation som efter andra vÑrldskriget sîkte efter att ˇ finna inriktningen pÜ den enskilda mÑnniskan, med till exempel ˇ hjÑlp av experiment med droger. En motsvarighet till detta var ˇ hippierîrelsen, men som var mer politiskt inriktad. ˇ ˇ Hippierîrelsen vÑxte fram i Haight-Aschbury-distriktet i San ˇ Francisco. Denna plats var i bîrjan av 1960-talet ett "ungdoms- ˇ distrikt" dÑr unga konstnÑrer och musiker hittade billiga ˇ bostÑder, Ñven Beatnikkommuner fanns i San Francisco. ˇ ˇ I nÑrheten av Haight-Aschbury fanns det flera musik- och ˇ teaterklubbar, till exempel San Francisco Tape Music Center och ˇ Magic Theater for Madmen Only, dÑr musiker och skÜdespelare ˇ upptrÑdde. En bit utanfîr staden fanns ett stÑlle som kallades ˇ "Red Dog Saloon", dÑr olika rockgrupper bîrjade experimentera ˇ med ljusshower och de kom fram till nÜgot som senare skulle ˇ kallas fîr "psykedelisk rock". ˇ ˇˇ Red Dog var ett tillhÜll fîr "Hell Angels" och studenter, men ˇ musiken flyttade senare Ñven îver till Haight-Aschbury dÑr ˇ stora konserter hîlls. NÜgra riktigt kÑnda grupper som spelade ˇ pÜ den tiden var Jeffersons Airplane och Grateful Dead som ˇ spelade en sorts acidinspirerad musik som passade bra att dansa ˇ till nÑr man tagit LSD. éven marijuana anvÑndes av hippiesar. ˇ ˇ LSD hade funnits i San Francisco sedan 1964 men totalfîrbjîds ˇ inte fîrrÑn 6 oktober 1966. Drogen hade frÑmst fîrekommit hos ˇ Hell Angels och i hippiesarnas kretsar. NÑr den blev illegal ˇ gjorde man en speciell protestkonsert (The Lunatic Protest ˇ Demonstration) dÑr kÑnda musiker tillsammans med hippies ˇ protesterade mot att LSD hade blivit illegaliserad. Den hÑr ˇ typen av "fria" konserter symboliserade Ñven hippie-rîrelsens ˇ penningfîrakt. Dessa fria konserter ledde till den omtalade ˇ Woodstock-festivalen. ˇ ˇ ˇ ˇ èr 1966 var det en stor musikfestival i Woodstock, dÑr îver ˇ 300 000 mÑnniskor frÜn hela vÑrlden hade samlats fîr att under ˇˇ nÜgra dagar sova, festa och lyssna till USA:s frÑmsta musik- ˇ grupper. ˇ ˇ Nu nÑr det "psykedeliska" blev mer vanligt, îppnades 1966 i ˇ Haight-Aschbury-distriktet en "psykedelisk" affÑr dÑr man kunde ˇ handla "psykedeliskt", och den fîljdes av restauranger, fler ˇ affÑrer och klubbar som sÜlde "psykedelisk" mat och varor. ˇ Tillsammans bildade alla affÑrsinnehavare en egen fîrening, HIP ˇ (The Haight Independent Proprietors) fîr att skydda sig mot ˇ Kîpmannafîreningen i Haight-Aschbury, som fîrsîkte stoppa det ˇ hela. ˇ ˇ En flora av undergroundtidningar trycktes i San Francisco. En ˇ av de fîrsta, The City of San Francisco Oracle, totalfîrbjîds ˇ samtidigt som det blev illegalt med LSD. Men den utvigdade sig ˇ fort och 1968 fanns det omkring 150 olika undergroundtidningar ˇ runt om i landet. ˇ ˇ I slutet av 1966 bîrjade San Franciscos hippierîrelse bli ˇ internationellt uppmÑrksammad. I Haight-Aschbury hade ett ˇ kollektivt samhÑlle, "det alternativa samhÑllet", bîrjat ˇˇ blomstra. Hos kollektivet The Diggers bîrjade man anordna "fria ˇ mÜltider" och i de "psykedeliska" affÑrerna delade man ut ˇ gratis klÑder. ˇ ˇ Hippierîrelsen hade en sÑrskild klÑdstil, t ex utsvÑngda byxor ˇ och handmÜlade trîjor med underliga motiv, gÑrna en blomma. ˇ Hippiesar hade oftast Ñven lÜngt stripigt hÜr som hÑngde rakt ˇ ner framfîr îgonen, men uppsatt med ett hÜrband. éven detta ˇ bidrog till att kînsattributen delvis suddades ut. Detta mode ˇ skulle sprida sig runt hela vÑrlden, Ñven till Sverige. ˇ ˇ Den 17 december anordnade The Diggers en stor parad som gick ˇ igenom Haight-AschburyomrÜdet, den blev kallad "Death and ˇ Rebirth of the Haight-Aschbury and Death of Money Parade". ˇ Efter detta samlades alla Haight-Aschburys hippieinvÜnare till ˇ "A Gathering of The Tribes", som betyder ungefÑr; Stammarnas ˇ sammankomst. Allt detta innebar en vÑndpunkt fîr Hippierîrel- ˇ sens utveckling. ˇ ˇ The Communication Company (kommunikationbolaget), hippie- ˇ rîrelsens eget mediabolag, bildades efter det att massmedia ˇˇ fick upp îgonen fîr "A Gathering of The Tribes" och bidrog till ˇ helt nya grupper som flyttade in i det alternativa samhÑllet. ˇ ˇ Lou Gottlieb var en man som lade ner stora summor av de pengar ˇ han tjÑnat som sÜngare i bandet The Limelighters pÜ att îppna ˇ en egen hippiekommun. Myndigheterna gillade det inte, och medan ˇ Gottlieb stred mot dem blev hans ranch, som hade fîrvandlats ˇ till ett hippikollektiv, Ñnnu populÑrare och blev ett stort ˇ turistmÜl. ˇ ˇ MÜlsÑttningen med kommunen var att kunna bli fri frÜn det ˇ "teknologiska" samhÑllet. Lou Gottlieb ville att man skulle ˇ "frigîra sig frÜn teve, radio, tidningar och alla andra media" ˇ fîr att till slut hitta fram till sitt "egna jag". ˇ ˇ Blomman var hippiekulturens sinnesbild dÑrfîr "den bara Ñr och ˇ inget înskar". Flower-power-vÜgen utgjordes av en "kÑrleks- ˇ generation" och hippies bîrjade kalla sig sjÑlva fîr blomster- ˇ barn bara fîr att skilja sig frÜn "plastmÑnniskorna". Efter att ˇ fler och fler "plastmÑnniskor" i ett kort liv levde i det ˇ alternativa hippiesamhÑllet gick det inte att skilja dem frÜn ˇˇ varandra i den unga generationen. Men de ÜtervÑnde senare ˇ tillbaka till sitt "plastsamhÑlle". Hippielivet var en exotisk ˇ utflykt frÜn vardagstillvaron. ˇ ˇ Under den blomstrande hippieperioden fanns det mÜnga begÜvade ˇ diktare som tog "det fria livet" som Ñmne. En kÑnd diktare var ˇ Allen Ginsberg som skrev de mest "sjuka" dikter man kunde ˇ skriva: ˇ ˇ "I have the secret, I carry ˇ Subversive salami in ˇ my ragged briefcase ˇ Garlic, Poverty, a will to Heaven ˇ a strange dream in my meat" ˇ ˇ "The summer of love" 1967 utgjorde vÑndpunkten fîr hippierîrel- ˇ sens korta historia. Trots att fler mÑnniskor dog pÜ grund av ˇ sina drogproblem, kÑmpade The Diggers in i det sista fîr att fÜ ˇ fram den kommersiella bilden av hippiekulturen. Men till slut ˇ jagades de bort av tuffare element och turister och flyttade ˇ sina kommuner ut pÜ landsbygden, ofta under starkt motstÜnd ˇˇ frÜn ortsbefolkningen. Fîr att citera en tidning i Cleveland; ˇ "Culture pigs plan to rip off Chicago and Indian land", allt ˇ detta efter att narkotikaavslîjanden och studentrevolter har ˇ bidragit till avstÜndstagandet. ˇ ˇ ˇ Analys - Diskussion ˇ ˇ Varfîr blev egentligen dessa ungdomar hippies? Ja, den frÜgan ˇ kan man stÑlla sig, och jag kan nog komma med ett bra svar pÜ ˇ den frÜgan! Ungdomar hade i mitten pÜ 60-talet bîrjat fîrsîka ˇ fÜ fram livets mening. Man fîrstod att krig var nÜgot helt fel ˇ och att det var emot livets lagar, dÑrfîr bîrjade man protes- ˇ tera mot USA:s agerande, frÑmst i Vietnam dÑr det pÜgick ett ˇ krig. Blomman, som var symbolen fîr hippierîrelsen, skapades ˇ 1965 av den tidigare nÑmnda Allen Ginsberg pÜ Berkeley ˇ universitets campus och stod fîr fred och vÑnskap. Hippie- ˇ rîrelsen var emot det ekonomiska pengasystemet, religion och ˇ lÑran om det moderna samhÑllet. ˇ ˇ Det Ñr just under sextiotalets andra hÑlft som ungdomskulturen ˇˇ blomstrar i VÑsteuropa och USA. Ungdomarna kritiserar frÑmst ˇ den Ñldre generationen och dess kultur. Sextiotalets bohemiska ˇ ungdomsrevolt pÜminner starkt om andra ungdomsrîrelser som ˇ agerat. ˇ ˇ I de privilegierade klasserna i Ryssland pÜ 1800-talet och i ˇ Tyskland, dÑr ungdomrîrelserna resulterade i fenomenet ˇ Wandervogel (ungefÑr: strîvande ungdom). DÑr fîrsîkte man, i ˇ likhet med sextiotalets bohemiska ungdomsrîrelser, bygga upp ˇ smÜ ungdomskommuner och markera sitt avstÜnd mot livet i ˇ industristÑderna. ˇ ˇ Det Ñr fîr îvrigt i anslutning till den tyska ungdomskulturen ˇ som begreppet "ungdomskultur" fîr fîrsta gÜngen dyker upp. ˇ ˇ ˇ Slutsats ˇ ˇ Eftersom jag valt Ñmnet subkultur sÜ kan man frÜga sig, vad Ñr ˇ egentligen subkultur? Det finns olika fîrklaringar till vad det ˇ innebÑr, men ett exempel som jag tycker stÑmmer Ñr Jan A ˇˇ Nordlanders formulering i tidskriften UngdomsÜret '71; ˇ ˇ "Kulturart som omfattas av en minoritet (ev stor sÜdan) och ˇ inte Ñr allmÑnt accepterad som kultur i tradionell mening" ˇ ˇ Allt detta som hÑnde under den hÑr tiden var nog, tror jag, en ˇ ideologi och ett mode som mÜnga bara skulle fîlja, fast de ˇ kanske inte visste vad det stod fîr. Som i alla tider har moden ˇ Ñndrats frÜn Ür till Ür, och detta hippiemode hîll bara i ett ˇ par Ür. ˇ ˇ Nu fîr tiden bîrjar den, vad jag tycker, fula och konstiga ˇ klÑdstilen komma tillbaka och den har blivit mer och mer ˇ populÑr. ˇ ˇ Narkotikan spelade en stor roll i den hÑr er och till slut ˇ bîrjade man fîrstÜ att det var farligt eftersom mÜnga av ens ˇ vÑnner avled av sitt missbruk. Hippierîrelsens tid var îver. ˇ ˇ Under mitt studerande fick jag veta att det finns en film som ˇ fîrknippade just det hÑr om hippiekulturen, och jag gick och ˇˇ hyrde den. Easy Rider, som den heter, handlar om tvÜ mÑns ˇ sîkande igenom hela USA efter frihet. Jag tycker filmen var ˇ konstig, men den har blivit kritikerrosad och Ñr antagligen en ˇ tidstypisk skildring av det splittrade USA under 60-talet. ˇ ˇ Jag tycker att det har varit riktigt kul att slÜ upp och lÑsa ˇ om hippierîrelsen och dess flummiga atityd. Man sÑtter sig ˇ verkligen in i varfîr vissa ungdomar bîrjar att leva ett ˇ annorlunda liv, tillsammans i ett kollektiv fîr att kritisera ˇ den vuxna vÑrlden som hippiesarna blivit uppvÑxta till. ˇ ˇ PrÑsten till det nyvigda hippieparet: ˇ - Vill nu en av er vara vÑnlig ˇ och kyssa bruden! ˇ ˇ ˇ ˇ ˇ ˇ KéLLFôRTECKNING ˇ ˇˇ ˇ Bra Bîckers lexikon 1982, del 2, 8, 11, 25 ˇ ˇ Generationsupproret - Bjurstrîm, Erling - ˇ Wahlstrîm & Widstrand 1980 ˇ ˇ Rockens Roll - Rander & Sandblad - Ordfront 1983 ˇ ˇ Stora Boken om Rock - Informationsfîrlaget - 1984 ˇ ˇ Tidskriften LyrikvÑnnen - 1 1970 - ÜrgÜng 17 ˇ ˇ UngdomsÜret '71 - Hansas Ürsbok om ungdom ˇ ˇ Woodstock - The Oral History - Sidgwick & Jackson Limited 1989 ˇ ˇ "Easy Rider" film 1968 ˇ ˇ